.

Jag vet inte om jag är så här jämt men för det mesta iallafall, Jag beter mig inte som om det är svårt men i själva verket så är det svårare än jag kan tänka mig!
Jag kan ha så  svårt för att släppa in folk nära mig, inte kanske vänner då men då ska dom vara nära vänner. Men människor i allmänhet, jag har en teori om det.

Jag tror att allt började när mormor dog, jag blev liksom annorlunda, kanske inte till sättet men iallafall att se på saker, att lära känna folk. Folk som känner mig vet att jag pratar inte känslor, inte alls och när det väl händer så är det ovanligt. Jag vill inte vara så osäker på vad jag känner, jag vill kunna prata om det men det är bara så himla svårt.

Jag är rädd, rädd att förlora den person som jag tar in i mitt liv, och mitt hjärta, därför gör jag det sällan, förra sommaren var ett stort framsteg för mig, jag träffade två helt underbara människor som blev en stor del av mitt liv, det var första gången på 3 år som jag tog in nya människor i mitt liv, förra gången var det 2005 när jag började gymnasiumet. Dock var det året det värsta i mitt liv men dom förändrade mig, till det bättre, hade det inte varit för dom så hade jag kanske inte suttit här i dag och skrivit dessa ord. Dom gjorde mig starkare, innan var jag så osäker och oskyldig

Kelly, tack för allt, du har gjort det sista året här i Canada oförglömligt, det finns inte ord på hur mkt du betyder för mig. Du har gjort mig till en starkare person och jag älskar dig. Minnena kommer att fortsätta i Sverige.

Veronica, Du kom in som ett ljus i mitt liv, en helg, 2 dagar och vi var redan som bästa vänner. Jag älskar dig 

Och tack till alla mina andra vänner som har gjort mitt liv till en ljuspunkt, ni ska veta hur mkt ni betyder för mig. Jag älskar er allihoppa <3


I don´t know if Im always like this but most of the time anyway, I don´t act like it is hard but it is harder then I ever expected. I can have a hard time letting people in, close to me, maybe not friends but then they have to be really close friends. But people anywhere. I have thought about that 

I think everything started when grandma died, I became different, maybe not in the way I acted, but in the way I saw things, get to know people. People that know me, also know that I never talk about feelings, not at all, and when i do happen its unusual. I don´t wanna be so unsure of what I feel. I wanna be able to talk about it but its just so damn hard. 

Im afraid, afraid of loosing people I get close to in my life, that I take in, in to my heart. Last summer was a big thing for me,  I meet two wonderful people that became a big part of my life, that was the first time in 3 years I took in new people in my life. Last time was 2005 when I started high school. Yes It was the worst year of my life but they changed me, to the better. If it wasn´t for them I would probably not be here today writing theese words. They made me a stronger person, Before that I was unsure and so innocent.

Kelly, Thanks for everything, You made my last year in Canada unforgetable. there is no word of how much you mean to me. You made me a stronger person and I love you. The memories will continue in Sweden.

Veronica. You came in like a light in my life, One weekend, 2 days and we were already as best friends. I love you
and thank you to my other friends that made my life to a big light. I want you to know how much you mean to me. I love you all <3  

Ciao <3